hej januari!

Nu är jag tillbaks igen efter kanske mitt längsta jullov någonsin på drygt fyra veckor. Den här veckan har jag varit en aning disträ. Jag hade tänkt lansera min nya hemsida denna vecka men ekvationen olika projekt som nytt jobb, volontärarbete och ny kurs har fördröjt det hela.

I samma veva har jag haft grav shoppinghysteri och uppdaterat garderoben. På ett sätt älskar jag estetiken med mode och kläder. Jag känner ett slags inre lugn varje gång jag lyckas med en klädkombination. Men å andra sidan är det rätt ytligt och jag känner mig alltid lite skamfull för att understöda lågbudgetskedjor där det framkommit barnarbete eller brott mot mänskliga rättigheter. Därför har jag satsat mer på kvalitet och klassiska plagg när jag har köpt nytt. 

Just nu har jag börjat läsa på Sommarön av Eva Frantz till bokklubben. Bloggande kommer förmodligen att vara ganska sporadiskt här eftersom jag kommer att lägga mer energi på fotografin.

Publicerad 13.01.2017 kl. 10:41

Tv-serietips i vinterkylan

Jag älskar ju Netflix! Och eftersom det är så kallt att man vill bara lämna under en filt och se på tv-serier så tänkte jag kunde ge lite tips. 

Dirk Gently's Holistic Detective Agency. Alltså så bra. Jag har inte varit så excited av att se en tv-serie sen jag har sett klart Black Mirror.

Sen ett annat tips är Arrested Development. Mathias och jag brukar se på det i samband med att äta mat :) 

Publicerad 05.01.2017 kl. 20:44

Hello from the other side

Jag dansade varken in eller korkade av några skumppaflaskor på nyår, istället gled jag in i det nya året nästan obemärkt, nästan som en viskning.

Ingenting revolutionerande har hänt sedan sist, men lite nytt har väl det nya året fört med sig. Som nya kläder, nytt jobb, nya kurser på gång, nytt domän. 

Publicerad 03.01.2017 kl. 22:08

Decemberyra

Samlar ihop allt som blir kvar. Det här året har hittills varit förvirrande. Men plötsligt känns det som att saker börjar falla på sin plats.

Publicerad 11.12.2016 kl. 11:41

Naondel

Jag har tänkt att det skulle vara kul att vara med i en bokcirkel eller bokklubb och diskutera böcker. Så när Hanna drog igång bokklubb här i Åbo hängde jag på. Vi läste Naondel av Maria Turschaninoff.

Det är några saker som jag tänkte kunde vara värt att nämna innan jag går in på romanens händelseförlopp. Jag har inte läst något från fantasygenren på flera år och jag har inte heller hunnit läsa föregångaren till denna bok, Maresi. Dessutom har jag svårt att läsa böcker där berättarjaget byts ut ofta och man får läsa ur flera personers perspektiv.

Naondel berättas från flera kvinnors perspektiv om förtrycket i Ohaddin. Boken börjar med Kabira som fått ansvaret att vårda en magisk källa. Hon faller för den som till synes karismatistiska Iskan, men som sedan visar vara en tyrann. Kabira blir fången i hans harem och med åren kommer fler kvinnor dit. Som konkubiner, som slavar, som tjänare. Det är en bok som handlar om de som överlevde, som klarade flykten, men det är också många som dog.

I början hade jag svårt att läsa boken för att jag äcklades av Iskans handlingar och våldtäktsbeskrivningarna. Språket var ganska lätt men de olika karaktärsbyten förvirrade mig. Händelserna beskrevs ganska ytligt. Det fattades mera ingående reflektion om hur de traumatiska upplevelserna har påverkade kvinnorna. Överlag tyckte jag boken var helt okej. Den är inte mitt självklara val men för det feministiska inslaget är det värt att läsa den. På bokträffen fick den 2,7 av 5 stjärnor . 

Publicerad 09.12.2016 kl. 20:38

Tunn luft

Vet inte riktigt var jag ska börja, letar landskap efter landskap och är barfota i mina drömmar. Men det är inte det som kanske är mest relevant att skriva om. Jag gräver djupare, i krokiga handsstilar och citat från verkliga livet. Meningar du sa i din salongsberusighet som får en annan betydelse nu. Att läsa om sitt liv i retrospektiv är absurt, ännu mer absurt hur dramatiskt det kan kännas fastän det inte egentligen hände så mycket. För det var väl bara en massa längtan efter något konstant i en värld av förändring.  Liksom nu. Det är kanske därför jag den här hösten sprungit så många gånger tillbaks till den där utsikten över vattnet som vi en gång cyklade till och lät solen värma våra kinder. 

Publicerad 20.11.2016 kl. 09:10

Divines

Jag såg denna franska film inatt. Det är en coming of age story om Dounia som kommer från en disfunktionell familj. Det som jag tyckte speciellt om med filmen var de starka kvinnliga karaktärerna men också hur många teman som behandlades under filmens lopp. Droger, konst, alienation, fattigdom, religion, vänskap, förälskelse bland annat. Dessutom är Dounia är kaxig och går emot många normer om hur en kvinna bör vara. Filmen känns väldigt äkta och jag tycker definitivt att ni ska se den!

Publicerad 19.11.2016 kl. 14:28

Novemberkänslor och tv-serier

Jag har inte riktigt ännu förstått att det har redan blivit november. För det var sommar för inte alls så länge sedan. Det är något med vinterhalvåret här som får mig att vilja snabbspola till aprilsol och vänta på att kunna andas igen utan att ha isen under huden, vilket är rätt befängt att låta sitt humör bero på vädret. 

Sedan netflix blev en del av mitt liv har jag konsumerat löjligt många tv-serier. Så tänkte slänga in tips på bra tv-serier här nedan.

Fresh meat - Brittisk tv-serie om 6 stycken universitetsstuderanden i Manchester. Karaktärerna är rätt överdrivet karekatyriserade, samtidigt som det är rätt underhållande och nu när jag har sett alla säsonger känns det som jag har börjat tycka och sakna karaktärerna.

Stranger Things - efter all hype, ja den är sevärd.

You're the worst - två narcissister som blir kära i varandra och rätt elaka karaktärer men ändå en av de mer klyftiga replikerna och roligare tv-serierna jag har sett.

Black mirror - en dystopisk serie med olika historier om vad teknologin kan göra med mänskligheten. Brittisk sci-fi på toppnivå. På tal om sci-fi, så är Utopia också bra. 

Skam - norsk tonårsserie som jag följer med nu och tvingar M också att se :))

Publicerad 01.11.2016 kl. 20:43

Hej.

Ett halvår senare är jag här igen. Jag har levt mellan raderna och haft en intensiv början på hösten. Det har varit många motstridiga känslor och många beslut jag borde fatta. 

Jag har också funderat hur jag ska fortsätta med denna blogg. Grundtanken när jag började blogga på ratata. fi för fyra år sedan var att ha en fristad för att skriva. Så jag tänkte jag kunde liksom jag kunde go back to the roots. 

Så jag tänkte börja med en ny introduktion. Mitt namn är Sara. Bloggande har varit en del av mitt liv mer eller mindre sen tonåren men jag har flyttat mycket och aldrig riktigt ansträngt mig för att få bloggläsare. Jag var halvvägs till att bli jurist men nu testar jag på annat. Jag kommer kanske inte blogga så mycket om fina brunchfrukostar, fika eller fester eftersom jag glömmer ibland bort att fota och mitt liv är inte så bildskönt. Jag fotar ändå en del, ser på många tv-serier och läser ibland skönlitterärt. 

Publicerad 30.10.2016 kl. 07:36

Du levde som i musiken, jag som i vansinnet.

Läsning har alltid varit en frizon för mig. En dörr till ett liv jag inte hade. Jag spenderade många helger i tidiga tonåren vid mitt fönster och läste. Nu läser jag inte lika ofta som jag gjorde då, slukade tre böcker på en vecka.

Jag tänkte nu skriva om en bok som jag hittade någon gång när jag var sexton. Älskade du av Barbara Voors. Hennes debutroman utgiven 1990. Jag har den i två exemplar, den ena är här och den andra ligger någonstans i mitt flickrum.

Så här skriver Barbara Voors om hur den kom till.

Älskade du handlar om att vänta på kärleken och ändå inte vara beredd på den. Om hur den slog bakifrån och får en att falla under smärtan, genom smärtan. Det handlar också om en son som inte kan tala med sin far, och om en trasig familj där mamman packar sin väska kväll efter kväll och lämnar pappan kvar i en ensam fåtölj. Men främst handlar det om en ung kvinna som alltid presterat för att det var det enda sättet hon kunde känna sig älskad. 

Så här börjar boken. Meningarna kommer naturligt och boken är oerhört välskriven.


Det finns så många välskrivna stycken i boken men nu tänkte jag inte citera desto mera. Jag kan rekommendera den varmt om ni har en viss fallenhet för att läsa skönlitteratur om människorelationer och se draman.

Publicerad 28.04.2016 kl. 08:20

Ibland fångar jag vissa ögonblick för att sedan kunna gå tillbaks i tiden. Här hittar ni nutid, samtid och dåtid.

pulsfrekvens.ratata.fi  

Kategorier

Senaste kommentarer